Tidningarnas Telegrambyrå och Sydsvenskan har rapporterat om den teaterföreställning som fick avbrytas på grund av att en manlig skådespelare blev så berusad så att han inte längre kunde stå på benen. Det framkommer också att skådespelaren dessförinnan uppträtt aggressivt mot publiken, som till sist fick hindra honom från att dricka mera. Innan skådespelaren slutligen somnade.
Till saken hör också att det inte bara var en teaterföreställning utan en så kallad performance där man ville gestalta hur man tar eller inte tar ansvar för andra människor. Temat var medberoende.
– Det var en situation där vi testade en gräns och jag vet inte hur man skulle ha kunnat göra det mer säkert än vi gjorde, säger Maria Stiernborg i scenkonstgruppen Arena Baubo till Sydsvenskan.
Pinsamheter av det här slaget när en teaterensemble tror sig skapa nytt men i själva verket bara slår in öppna dörrar förtjänar mest att förbigås med tystnad. För nog finns det väl tillräckligt många exempel på hur berusade människor betett sig mycket illa?
Framför allt innebär denna performance en respektlöshet mot alla dem som har levt och lever med en anhörig som har alkoholproblem. Finns ett stort antal barn i Sverige i dag som på mycket nära håll upplever hur en vuxen gestaltar ”hur man tar eller inte tar ansvar för andra människor” - på riktigt. Är dessa tusentals barns och vuxnas upplevelser och vittnesmål inget värda? Måste aggressivitet ske på en teaterscen och i ett konstsammanhang för att det ska räknas?
– Meningen är att han ska agera, att kasta stolar ingår i föreställningen. Det ingår i dramaturgin att man inte ska veta vad som är verklighet och vad som är fiktion, förklarar Ann Wallberg, producent på Inkonst i Malmö, till Sydsvenskan.
Då är ju den givna motfrågan om upplevelsen är så viktig att världen inte kan leva utan den?
Dessutom är denna performance respektlöst mot teatern som konst. Historien i Malmö påminner om ett replikskifte mellan Dustin Hoffman och sir Laurence Olivier där den förra berättade om vilka medel han tog till för att skänka trovärdighet och karaktär åt sin rolltolkning. Då ställde Olivier en fråga:
”Have you ever heard about acting?”

Kenneth Eriksson