Som nykteríst hamnar man ganska ofta i situationer där man förväntas försvara och förklara systembolaget, höga skatter och andra delar i den svenska alkoholpolitiken. 

Man måste inte alltid kunna ge svar på tal om precis allt, men vi tycker att vi har goda skäl för att resonera som vi gör kring alkoholens roll i Sverige. Här är några av de vanligaste myterna kring alkoholpolitiken:

"I andra länder har de ett mer naturligt förhållande till alkohol än i Sverige"
Olika delar av världen har olika kulturer. I kulturen ingår också sättet att dricka alkohol, vanorna skiljer sig åt från land till land och från kultur till kultur.

Det som är viktigt att komma ihåg är att det inte i första hand är dryckeskulturen som avgör hur stora skadorna är, det intressanta är hur mycket alkohol som dricks.

Ett vanligt mått på alkoholskador i ett land är hur många som dör av skrumplever. Där är siffrorna mycket tydliga: ju högre alkoholkonsumtion desto större skador. Det är med andra ord ingen slump att siffrorna är högre för Frankrike, Spanien och Italien än för exempelvis Sverige och Norge där vi fortfarande dricker mindre.

 "Det är den svenska alkoholpolitikens fel att vi super som vi gör i det här landet"
Alkoholproblemen kom till Sverige långt innan alkoholpolitiken. I slutet av 1800-talet höll det svenska folket bokstavligen på att supa ihjäl sig – som en naturlig reaktion på detta skapades alkoholpolitiken.

Först med systembolag och motbok (en slags ransonering). Senare med höga priser, information och upplysning. Sammantaget gjorde detta att drickandet och skadorna pressades ner till en låg nivå jämfört med omvärlden.

I och med EU-medlemskapet har alkoholpolitiken försvagats på olika sätt, och vi kan nu se att konsumtionen ökar igen. Med andra ord: den restriktiva alkoholpolitiken fungerar!

Vi vet idag att det finns ett tydligt samband mellan den totala konsumtionen av alkohol i ett land och nivån på alkoholskadorna. Ett av de effektivaste sätten att begränsa skadorna är åtgärder som minskar konsumtionen, till exempel höga skatter, åldersgränser och försäljningsmonopol.

"Det är fler som dör av knark än av alkohol"
En missuppfattning man ofta hör är att narkotikaproblemen är mycket värre än de problem som orsakas av alkohol. Nu är det naturligvis vanskligt att jämföra två i sig allvarliga problem, men tittar vi på antalet döda varje år är alkoholen den större boven.

Narkotikaproblemen i Sverige är allvarliga. Över 250 personer dör varje år till följd av narkotikamissbruk. Det är dock mångdubbelt fler som dör på grund av alkohol.

Man räknar med att minst 6000 människor omkommer varje år i Sverige på grund av drickandet. Det är nästan sjutton människor om dagen. Året runt.

"Det är alkoholisterna som kostar samhället pengar"
Visst kostar alkoholen en massa pengar för samhället. En del av kostnaderna kommer självklart från vård och andra insatser till "gubbarna på parkbänken", men de stora pengarna beror på helt andra saker.

Nationalekonomen Anders Johnson har räknat ut att alkoholen kostar samhället minst 150 miljarder varje år. Den största delen står produktionsbortfallet för, det vill säga kostnader för när folk stannar hemma från jobbet, blir sjukskrivna eller förtidspensionerade.

"Höga skatter hjälper inte – vi borde satsa på information istället"
Fast egentligen är det precis tvärtom. Den samlade forskningen visar tydligt att höga priser är det mest effektiva sättet att minska drickandet.

Information och upplysning är bra, men om man jämför med andra metoder så har de en ganska liten effekt på människors alkoholkonsumtion.

"Öl och vin i mataffären skulle avdramatisera det här med alkoholen"
Vi vet idag att en friare alkoholförsäljning också innebär en ökad konsumtion. Med starköl och vin lättillgängligt på Ica och Konsum skulle folk dricka mer. Ganska mycket mer dessutom.

Vi vet det för att vi har provat det förut. Mellan 1965 och 1976 såldes en lite starkare ölsort, mellanölen, i vanliga livsmedelsbutiker. Under de här åren ökade drickandet drastiskt – den totala alkoholkonsumtionen steg med 40 procent!

Ett annat stort problem under den här perioden var att fler ungdomar fick tag på öl, det har nämligen visat sig vara mycket svårare att få ålderskontrollerna att fungera i vanliga livsmedelsbutiker än på Systembolaget. (Detta är ett problem vi har än idag. Tester som Ungdomens Nykterhetsförbund har gjort visar att sju av tio ungdomar kan köpa folköl trots 18-årsgränsen.)

"En alkoholist bryr sig väl inte om priset på spriten"
Faktum är att svåra alkoholmissbrukare verkar vara den grupp som påverkas allra mest av priset på alkohol. Det är vad socialläkaren Gunnar Ågren, numera generaldirektör på Folkhälsoinstitutet, har kommit fram till i sin forskning.

Tänker man efter är det kanske inte så konstigt – ju större andel av sin inkomst man lägger på alkohol, desto mer påverkas man av prishöjningar.

Det stämmer visserligen att en människa som är beroende av alkohol i vissa lägen kan vara beredd att göra nästan vad som helst och betala hur mycket som helst för alkohol. Men ingen super hela tiden. Med höga priser blir fylleperioderna kortare – pengarna tar helt enkelt slut fortare.

Ensamt gör höga priser knappast att en alkoholist blir nykter, men kortare fylleperioder kan i sig vara en enorm lättnad – inte minst för alla de barn som lever med en förälder som missbrukar.

"Det är bra att barn får lära sig umgås med alkohol hemma"
Ibland hör man föräldrar som säger att "det är bättre att jag köper ut till mina barn, då vet jag åtminstone vad de dricker".

Jo då, som förälder kan du nog vara säker på att dina barn dricker vad du ger dem. Minst.

Undersökningar gjorda bland annat av docent Ulla Marklund visar att de barn som blir bjudna på alkohol hemma dricker mer när de är ute med kompisar. De som aldrig får alkohol av sina föräldrar dricker däremot lite eller ingenting.

"Våldet finns i hemmen – inte på krogen"
Alla vet att alkohol och våld hänger ihop. Faktum är att hela 80 procent av alla våldsfall är alkoholrelaterade. (Som alkoholrelaterat räknas de fall när gärningsmannen, offret eller båda är berusade.)

Många slagsmål sker på och utanför krogarna. Forskaren Sören Sigvardsson har hittat ett samband mellan alkoholservering på krogarna, antalet serveringstillstånd och antalet anmälda misshandelsbrott.

Ju fler krogar, desto mer våld alltså.

"Lite rödvin är bara bra för hjärtat"
Ja, den "nyheten" har du säkert sett i tidningen mer än en gång, den dyker upp med jämna mellanrum. Det är sant att det finns ett antal internationella studier som visar att de som dricker små mängder vin lever längre än de som inte dricker alls.

Tyvärr brukar tidningarna glömma ett par saker när de skriver om studierna: För det första glömmer forskarna ofta att ta hänsyn till att en ganska stor del av de helnyktra i undersökningen är nyktra alkoholister som tagit skada av sitt tidigare drickande.

En annan del av de helnyktra är människor som inte dricker på grund av sin svaga hälsa. Att de dör lite tidigare är alltså inte konstigt, och det beror inte på att de inte dricker.

Noggrannare undersökningar visar att små mängder alkohol kan ha positiva effekter, men bara på hjärtat och på män i övre medelåldern. Samma mängd är dock skadligt för andra organ i kroppen. Att motionera regelbundet och äta mycket frukt och grönt är mycket bättre hälsoråd än att dricka rödvin.

"Alkoholen ökar kreativiteten"
Historien är full av författare, poeter, musiker och konstnärer som druckit friskt, men det betyder ju inte att det är alkoholen som gjort dem kreativa. Forskare menar att sambandet snarare kan gälla åt andra hållet – att kreativa människor skulle vara mer förtjusta i berusning än andra.

Kreativitetsforskaren Torsten Norlander menar att alkoholen både hämmar och stimulerar kreativiteten. Visst finns det exempel på människor som fått originella och kreativa idéer när de druckit, något som delvis kan förklaras med det »tunnelseende«man får när man dricker – det blir svårare att se saker ur olika perspektiv och man tappar förmågan till överblick i den skapande processen.

I vissa situationer kan det kanske användas positivt, men i längden förklarar fenomenet snarare varför historien rymmer så många kreativa människor som supit bort sin kreativa förmåga helt.

"Sänker vi skatten på alkohol så får vi bort hembränning och smuggling"
Visst, smugglingen är ett problem. Men det är viktigt att komma ihåg att smuggling och hembränning fortfarande bara är en liten del av det som dricks i Sverige, och det är fortfarande bättre att bekämpa illegal alkohol med tull och polis istället för sänkta skatter.

Ett annat bekymmer är den legalt importerade alkoholen. I och med EU-medlemskapet har införselkvoterna för alkohol höjts gradvis till så pass höga nivåer att de nästan blivit meningslösa. Att sänka införselkvoterna och få våra grannländer att höja sina alkoholskatter är ett arbete som måste ske på europeisk nivå. Sannolikt kommer detta att ta tid.

Problemen med ökad konsumtion som vi fått i Sverige i och med de öppna gränserna skiljer sig dock kraftigt åt i olika regioner: Ju närmare man har till billig alkohol ju mer dricker man. Att kraftigt sänka alkoholskatterna, vilket får genomslag i hela landet, är knappast en bra lösning.