Fakta om alkohol och alkoholreklam

På den här sidan har vi samlat information som ger dig fakta om alkohol samt reklam om marknadsföring av alkohol.

Fakta om alkohol och alkoholreklam

Alkoholens rent kemiska effekter ser likadana ut i alla kulturer; en bedövning av kroppen som leder till ofrivilliga handlingar som att snubbla, tappa saker, kräkas, prata sluddrigt eller att somna.

Forskning av alkohol visar dock att en stor del av upplevelsen kring berusning inte skapas av drogen i sig utan av förväntningar, umgänge och stämning. Det är förväntningen av att känna sig upprymd, hämningslös, ledsen eller avkopplad som avgör om berusningskänslan uppstår. Det vill säga, berusningen är en social konstruktion.

Alkoholindustrins marknadsföring förstärker den sociala konstruktionen genom att använda sig av stereotypa effekter och myter kring alkohol. De göder därmed det grupptryck som skapar förväntans-fylla.

Gourmetmålet

2002 publicerade tidningen Gourmet alkoholreklam. Konsumentombudsmannen väckte då talan till Stockholms tingsrätt, som inhämtade ett besked från EG-domstolen. Domstolen skrev att EG-fördraget inte utgör hinder mot ett förbud mot kommersiella annonser för alkoholdrycker, om det inte framgår att det är möjligt att skydda folkhälsan mot alkoholens skadeverkningar genom åtgärder som i mindre utsträckning påverkar handeln inom gemenskapen. EG-domstolen ansåg att tingsrätten var bättre på att bedöma detta. Tingsrätten menade att förbudet var för långtgående.

Konsumentombudsmannen överklagade då till Marknadsdomstolen. Marknadsdomstolens tolkning var att det fanns andra alkoholpolitiska åtgärder som var av större betydelse än reklamförbudet, exempelvis vårt detaljhandelsmonopol, Systembolaget. De fastställde därmed tingsrättens domslut.

Marknadsdomstolen skrev: ”I sammanhanget måste också beaktas de samlade styrmedel som staten har till sitt förfogande för skyddet av folkhälsan och, såsom tidigare anförts, annonsförbudets begränsade relativa betydelse i förhållande till dessa styrmedel bland vilka detaljhandelsmonopolet ansetts vara ett av de mest effektiva instrumenten.”

CSR

CSR är en förkortning av Corporate Social Responsibility och är ett företags egen policy för samhällsansvar. Policyn förhåller sig till nationella och internationella lagar samt den egna etiska policyn. CSR höjer nivån för företagets arbete, men är också en del av dess marknadsföring.

Genom att genomföra utåtriktade CSR-aktiviteter visar företaget att det tar ansvar, vilket skapar god publicitet för det. Ett exempel är att många alkoholproducenter väljer att göra CSR-aktiviteter kring exempelvis alkohol och trafik eller alkohol och langning till minderåriga. Flera av dessa genomförs i samarbete med myndigheter eller organisationer med gott anseende, för att ge legitimitet till aktiviteten och företagets agerande i andra situationer.

Loi Evin

Frankrike införde 1991 en lag kring alkoholreklam som går under namnet ”Loi Evin”. En dom i EG-domstolen 2004 visade att denna var förenlig med EG-rätten utifrån folkhälsoskäl. Lagen innebär att det är förbjudet att visa alkoholreklam på tv, på biografer och i sponsorsammanhang.  Alkoholreklam i övriga medier får endast innehålla produktinformation och all reklam ska ha en hälsovarning.

Självreglering

Självreglering betyder att det är branschen själv som övervakar om de följer de regler och riktlinjer som de själva, och EU/varje medlemsland, satt. I Europa är detta ett utbrett fenomen och en metod som självklart uppmuntras från alkoholindustrin. Argumenten för självreglering är att industrin anser sig vara de som har bäst kunskap på området, att kostnaderna är låga och att systemet är flexibelt. Men det finns flera svagheter i systemet med självreglering:

  1. Systemet bygger till stor del på att målgruppen själva anmäler reklam/marknadsföring. Ansvaret läggs därmed på konsumenten.
  2. Detta betyder att reklamen hinner sändas, och påverka, innan en eventuell anmälan kan stoppa den. OM ett inslag skulle ”fällas” är påföljderna i dag minimala och har därmed ingen större effekt.
  3. Det finns oftast inga regleringar när det gäller volym – det vill säga när och hur ofta reklamen får visas – utan endast kring innehållet.
  4. De värsta skurkarna deltar inte i arbetet med självreglering och är därmed svåra att komma åt.

Reklam och marknadsföring går över nationsgränser och för att få till en bra reglering måste man tackla problemet på en internationell nivå. Mest effektivt vore att införa ett totalförbud mot alkoholreklam. Om självreglering ska kunna fungera krävs en rad åtgärder, som juridiskt bindande restriktioner, en kommitté för utvärdering och ett oberoende övervakningssystem, kännbara följder och ett transparent och tillgängligt system för att kunna anmäla reklam.

Rådslutsatser

EU:s hälsoministrar antog under Sveriges ordförandeskap 2009 slutsatser om alkohol och hälsa som är mer långtgående än tidigare. Bland annat fastslår de att alkoholreklam ökar sannolikheten att barn och ungdomar börjar dricka och att de som redan använder alkohol dricker mer. De säger också att man bör förbättra implementeringen av de regler kring marknadsföring som i dag finns i medlemsländerna och på EU-nivå och de uppmanar EU-kommissionen att göra mer för att skydda unga från marknadsföring av alkohol.

Rådslutsatser om alkohol och hälsa (pdf)

WHO:s globala alkoholstrategi

Den 20 maj 2010 antogs WHO:s globala alkoholstrategi, den första någonsin. Strategin visar att alkohol är en bred fråga som inte bara rör hälsa, utan även är kopplad till fattigdom, våld och sjukdomar som hiv och tbc. I strategin lyfts även de insatser som är mest effektiva och kostnadseffektiva i arbetet för att minska alkoholskadorna. Det handlar till exempel om regleringar av prissättning, åldersgränser, öppettider och försäljningsställen av alkohol.

WHO:s alkoholstrategi bygger till stor del på rapporten Alcohol no ordinary commodity, där 15 av världens ledande alkoholforskare har granskat hundratals studier kring alkohol och funnit vilka metoder som är mest, och minst, effektiva.

WHO Global Alcohol strategy (pdf)

IOGT-NTO
Box 12825
Stockholm Sweden
08-672 60 00