Reklam för alkohol i tv-sändningar har alltid varit förbjudet enligt svensk lag men när möjligheten att sända via satellit ökade runt 1980-och 90-talen började många kanaler sända från Storbritannien för att slippa följa svensk reklamlagstiftning. Kanalerna sänder fortfarande och de mest kända exemplen är troligtvis Kanal 5 och TV 3.
Anmälan
2010 antogs ett EU-direktiv kring tv- och radiosändningar inom unionen som berörde just situationer som den i Sverige: det vill säga tv-sändningar från ett EU-land som riktar sig helt eller huvudsakligen mot ett annat land. Direktivet öppnade för möjligheten att landet som tog emot sådana sändningar också ska kunna reglera dem, även om själva sändningen och bolaget finns i ett annat land. Kravet är att mottagarlandet ska visa att programbolagen etablerat sig i det andra landet för att undvika striktare lagstiftning på till exempel folkhälsoområdet.
Därför anmälde IOGT-NTO bolagen bakom bland annat TV 3 och Kanal 5 till Konsumentverket och Myndigheten för Radio och Tv år 2011 för brott mot svensk alkohollagstiftning. Efter 2011 har de svenska myndigheterna arbetat med anmälan och varit i kontakt med både brittiska myndigheter, EU-kommissionen och de berörda tv-bolagen.
Sista steget i processen
Den 31 oktober 2017 tog svenska myndigheterna sista steget i processen – att skicka in en underrättelse med all information om situationen till EU-kommissionen. I underrättelsen stod det att myndigheterna ville bötfälla bolagen för att de sände alkoholreklam till Sverige. Myndigheterna lade också fram bevis för att företagen etablerat sig i Storbritannien för att undvika svensk alkohollagstiftning och visade hur bötesbeloppen vad nödvändiga för att upprätthålla svensk lagstiftning.
Den 1 februari 2018 kom Kommissionens svar på underrättelsen. Sverige får inte rätt att stoppa alkoholreklamen.
Kommissionen bedömde inte att svenska myndigheterna lyckats bevisa att programbolagen etablerat sig i Storbritannien för att undvika vår striktare lagstiftning kring alkoholmarknadsföring.
Kommissionen preciserade dock inte vad för typ av bevis som behövts eller om kravet ens är möjligt att uppnå i praktiken. Förändringen av EU-direktivet gjordes med den svenska situationen i åtanke men EU-kommissionens beslut visar att direktivet inte är tillräckligt tydligt. IOGT-NTO kommer nu kämpa för ändrade EU-regler för att få stopp på alkoholreklamen.
Alkoholreklam för hundratals miljoner når årligen svenska tv-tittare trots vårt reklamförbud. Samtidigt vet vi att alkoholreklamen leder till ökat drickande, fler alkoholskador och ökat socialt lidande. IOGT-NTO har kämpat och väntat i sju år på ett beslut, inte ger vi upp nu.
Johnny Mostacero
Förbundsordförande för IOGT-NTO
Faktaruta: Alkoholreklamens effekter
Det har gjorts flera studier på effekterna av alkoholreklam. Både, internationellt, inom EU och i Sverige. Resultaten är glasklara: Alkoholreklam påverkar dryckesbeteenden. Unga som utsätts för alkoholreklam dricker mer och de som inte börjat dricka tidigarelägger sin dryckesdebut.*
Länkar
Få svar på några vanliga frågor om ämnet (pdf)
Se n tidslinje över processen sedan 2011
Läs myndigheternas underrättelse till Kommissionen
Läs Kommissionens svar på underrättelsen
*Källor:
Scientific Opinion of the Science Group of the European Alcohol and Health Forum; European Commission; 2009. Does marketing communication impact on the volume and patterns of consumption of alcoholic beverages, especially by young people? – a review of longitudinal studies – http://www.ehyt.fi/sites/default/files/science_o01_en%281%29.pdf
Jernigan, D., Noel, J., Landon, J., Thornton, N., and Lobstein, T. (2017) Alcohol marketing and youth alcohol consumption: a systematic review of longitudinal studies published since 2008. Addiction, 112: 7–20. Doi: 10.1111/add.13591.