DN missar att alkoholkonsumtionen styrs av fler faktorer än pris

Den 4 januari publicerade DN en ledare som innehåller flera felaktigheter om alkoholinförseln och dess effekter på alkoholkonsumtionen. DN skriver:

”Nya friheter i stället för nya förbud är inte någon oprövad tanke. Ett antal nyårsaftnar i början på 2000-talet utökades ransonen alkohol vi fick ta med oss från resor i EU-länder gradvis till dagens generöst tilltagna gränser. För varje år blev svensken lite myndigare och anförtroddes lite större frihet. Det gick bra. När vi väl fått hela EU-ransonen minskade införseln och drickandet stadigt under många år. Friheten hanterades med ansvar.”

Det första och största felet är att det under 2000-talet aldrig handlade om något förbud som lättats upp. Det fanns helt enkelt inget förbud mot att ta in mer alkohol än EU-ransonen – man var bara tvungen att betala svensk alkoholskatt på dessa varor. Vad som istället hände under 2000-talet var att EU-ransonens höjning gjorde att folk i allt färre fall behövde betala svensk skatt på alkohol de forslade in och konsumerade. Märk väl att alkoholskador och polis- och sjukvårdskostnader som orsakas av alkoholkonsumtion inte minskar bara för att alkoholskatten inte betalas i Sverige. Att inte betala den högre svenska alkoholskatten kan omöjligt vara en ”frihet” som gör folk ”myndigare”. Det finns mycket forskning på prisets effekt på konsumtion: sänks priset ökar konsumtionen och vice versa (oavsett hur myndig befolkningen känner sig).

DN glömmer att varje år som EU-ransonen höjdes så ökade införseln. Möjligheten till fri alkoholinförsel från EU infördes 1995 och de skattefria mängderna höjdes sedan årsvis 2000-2004. Under hela perioden ökade införseln. Under de största förändringarna på 2000-talet ökade den med nästan 70 procent. Inte förrän 2009 var införselns andel av alkoholkonsumtionen lägre än den var 2001. Minskning sedan toppen 2004 förklaras av att realpriset på svensk alkohol minskat över tid samtidigt som prisökningarna på alkohol efter 2004 var procentuellt högre i både Danmark och Tyskland än i Sverige. Svenska folket har alltså inte blivit ’friare och myndigare’ utan är helt enkelt fortsatt priskänsliga.

DN missar att alkoholkonsumtionen styrs av fler faktorer än pris. Vissa faktorer kan politiken påverka – pris, tillgänglighet och marknadsföring. Andra kan man inte påverka, till exempel, generationsskillnader och kulturella skillnader över tid. Forskningen på detta är glasklar. Att alkoholkonsumtionen minskat i landet sedan 2004 är glädjande och IOGT-NTO välkomnar den utvecklingen. Att påstå att den minskningen skulle komma från att billigare alkohol gjort medborgarna myndigare är inte bara ologiskt utan också forskningsfrånvänt. Snarare hade en begränsad skattefri införsel och aktiv prispolitik sedan 2004 kunnat förstärka den positiva utvecklingen. Tyvärr avstod regeringar av båda färger länge från alkoholskattehöjningar för att man var rädd att införseln skulle öka. Hade alkoholskatten höjts som planerat hade hundratals liv kunnat ha räddats.

För att minska alkoholskadorna och rädda liv fortsätter IOGT-NTO kämpa för att svensk alkoholskatt ska höjas.

IOGT-NTO jobbar också i Bryssel för att EU ska tillåta Sverige att ta ut svensk alkoholskatt på det som forslas in i Sverige. Allt enligt principen: Alkoholskador i Sverige. Alkoholskatt i Sverige.

Av: Karin Berg, 2019-01-10
IOGT-NTO
Box 12825
Stockholm Sweden
08-672 60 00