Större metastudier av privatiseringar runtom i världen och erfarenheter från svenska försök med privat alkoholförsäljning visar alla att alkoholkonsumtionen ökar när alkoholmonopol avskaffas. Resultaten att det säljs mer alkohol av vinstdrivande aktörer på konkurrensutsatta marknader än av statliga monopol med folkhälsouppdrag är heller inte förvånande. Bevisbördan ligger snarare på de som hävdar att en privatisering inte skulle ha konsumtionsdrivande effekter.
Skillnaden mellan alkoholkonsumtionen i grannarna Kronobergs län och Hallands län är dubbelt så stor som mellan Sverige och Danmark trots att exakt samma regler, skatter och priser gäller i Kronoberg som i Halland. Att dra slutsatser utifrån direkt jämförelse av alkoholkonsumtionen i olika länder blir oftast godtyckligt då den totala alkoholkonsumtionen beror på mer än bara pris och alkoholmonopol.
En privatiserad alkoholmarknad betyder att staten måste lägga stora resurser på att se till att regler efterföljs, utan att få samma resultat. Att tro att åldersgränser, öppettider och skatteinbetalningar skulle skötas lika bra om alkoholen såldes i privata butiker är önsketänkande. Sett till cigarett- eller folkölsförsäljningen som sköts privat blir det uppenbart att regelefterlevnaden inte är lika hög som på Systembolaget.
Tillgänglighet av alkohol och därmed även alkoholmonopolet är den viktigaste och mest aktuella alkoholpolitiska frågan i Sverige. I forskningsrapporten “What are the public health and safety benefits of the Swedish government alcohol monopoly?” skriven av ett internationellt forskarlag med representanter från Australien, Finland, Kanada, Storbritannien, USA och Sverige visas att om detaljhandelsmonopolet avskaffades riskerar det leda till ytterligare 29 000 fall av misshandel, 8 000 fyllekörningar och 1 400 alkoholrelaterade dödsfall per år.
De studier som räknat på sambandet mellan alkoholskatt och smuggling pekar på att det finns utrymme för att höja skatten mer än vad som gjorts de senaste åren. Ofta i debatten antas alkoholinförseln och smugglingen öka dramatiskt vid alkoholskattehöjningar – även om införseln kan öka något väger den inte upp den större konsumtionsnedgång alkoholskatten skapar i hela landet. Nettoeffekten blir då positiv.
Införseln styrs av pris, tillgänglighet och avstånd oavsett om försäljningen sköts privat eller ej. Danmark och Estland, med privat alkoholförsäljning, har större problem med oskattad alkohol som andel av den totala alkoholkonsumtion än vad Sverige har. Privata aktörer är bättre på att sätta press på politiker att sänka alkoholskatterna hemma än på utländska konkurrenter att öka sina priser.
Även om information och utbildning kring alkoholens skadeverkningar är viktigt så visar forskningen på att information och utbildning som isolerad insats har låg eller ingen effekt på alkoholkonsumtionen. Forskare pekar på att åtgärder som omfattar hela befolkningen är mest effektiva för att minska konsumtion och därigenom skador och samhällskostnader.
Eftersom alkohol inte är förbjudet så är den svenska alkoholpolitiken redan idag ett resultat av en balansgång mellan de upplevda positiva effekterna och de faktiska negativa konsekvenserna av alkohol, för individen och för personer i individens närhet. Detta är någonting som majoriteten av den svenska befolkningen förstår och stödjer.
Det finns de som helt vill ta bort dagens folkhälsomål om minskade alkoholskador eller ersätta det med ett mål som väger in alkoholen upplevda värden eller ekonomiska värden. Alla mål som väger sådana värden slår dock i praktiken fel. Till exempel blir det då ofrånkomligt att en ökad mängd förtida dödsfall gynnar måluppfyllelsen då staten slipper betala ut pensioner och sparar pengar. Det är ganska uppenbart varför sådana typer av mål vore dåliga för samhället.
Att utöka hjälpen till de som vill sluta konsumera alkohol eller dra ner på sitt bruk är livsviktigt. Att använda detta som argument mot effektiva förebyggande insatser är däremot att skjuta sig själv i foten